Älgjakt

Jaha så var det andra veckan i okt. igen. Man vet vad som väntar. Morgonstress med iordningsställande av mackor, korv o kaffe en jävla massa förväntningar, o inte glömma patronerna. I år kommer nog den där jätteälgen att visa sig. Den tanken slår en förresten varje år och visst blir det resultat, men den där rigtiga jätten, den som får jaktkamraterna att sitta där med lite lystna ögon + en smula avundsjuka, just den vill man skall dyka upp.
Men jag dras lite av tanken att får jag honom i kikaren vet jag inte om jag trycker av.
Just för att den har lyckats undkomma alla år, lyckats lura hundarna och låtit dessa springa efter de panikslagna ungtjurarna han brukar ha i sitt hov. Då står han där still och bara tittar rakt fram, väntande men ändå på helspänn. När hundarna drar förbi i jakten på ungtjurarna, då efteråt, lunkar han iväg åt ett annat håll, sniffande efter människolukten.
Han är listig den gamle.
Och det är just det jag menar, om han nu skulle visa sig är det förmodligen ren otur, med all den lukten och ljuden skogen är fylld av.
Som sagt, vi får se. Men spännande är det i alla fall, även om jag kommer hem med lika många patroner som jag hade med mig.
Fortsättning följer. Hepp

Jag vaknar av att jag hör kaffet puttra och tänker att "nu är det äntligen dags att få kliva upp och bege sig ut i skogen på den 1:a jaktdagen då hund får släppas". Svärfar hann före mig upp o sätta på den förladdade perkulatorn. En sån där ni vet som jag fått uppfattningen att den bara existerar på landet och man inte hört så mycket om i stan. Där beställer man bara cafe latte , cafe fnatte o cafe tjatte o liknande märkvärdigheter. Men i puttret från perkulatorn var det något som inte stämde, ... jag hörde inga steg, ingen trafik eller någonting som man kunde härröra till att klockan var 06.30. Mörkt var det ute dessutom, det borde vara gryningsljus i alla fall. Trevande hittar jag klockan och ser till min förvåning att den bara är 04.00. Men va fan är han uppe redan gubben ! då måste han vara ivrigare än jag. Puttret från perkulatorn åter- kommer ! men nu mycket närmare. Men va fan,..... det är ju hustrun bredvid mig som ligger o förändrat sina sovljud så det låter som en perkulator.
Min förväntan inför jaktdagen får alltså tåla sig ett par timmar till. Eller jag undrar om man kan gå upp o sätta på pannan tassa in till jaktkompisen och ruska lätt o skrika att" NU ÄR DET DAGS!"
....Nä jag skiter nog i det, vi behöver nog de återstående timmarna att sova på för det bli en spännande dag.
Hepp